Beröm vs kritik

Det finns en sak som jag kan reta mig något oerhört på.

Det är människor som slänger ur sig kritik till höger och vänster. Inget som är konstruktivt, för konstruktiv kritik gillar jag. Då har man en chans att dra lärdom, förändra, utvecklas och förhoppningsvis även förbättra. Det är den där andra typen av kritik som mest upplevs som gnäll, den har jag oerhört svårt för att ta till mig. Istället blir jag bara irriterad och arg. 

Värsta sorten är de som sprider denna typ av kritik och som dessutom aldrig kommer med beröm.

Det är enligt mig ingen god egenskap (om man nu kan kalla det egenskap). Sen får inte berömmet bli "fjäskigt", så det kan absolut vara en balansgång att få till det på ett bra sätt.

Detta gäller både i det privata samt, men framför allt, i yrkeslivet. 

Nej, fram för konstruktiv kritik och beröm i kombination.

Visst växer vi när vi har gjort något bra som uppmärksammas och vi får beröm.

Vackra blommor som J hade med sig hem till mig.

Jag vet att det finns människor omkring mig som inte mår bra på sin arbetsplats, just för att man inte får den respons som man förtjänar och där man i vissa fall till viss del blir ignorerad.

Hur kan man behandla andra på ett sådant ovärdigt sätt?

Visst är det så att man inte kan älska alla, men alla har rätt att behandlas med respekt och på ett värdigt sätt. 

Jag är tacksam för att jag har schyssta människor runt omkring mig, som i de flesta fall är uppmuntrande.

Det var några tankar som jag har funderat på denna vädermässigt grå onsdag.

Hur har du det? Är du omgärdad av stöttande, uppmuntrande och berömmande människor?

Hoppas att du har en fin onsdag!